Hur tar man sig an en process som denna? Vad gör du?
När arkitekternas ritningar och planer passerat länsstyrelsens kulturminnesvårdsenhet kommer jag in i bilden. Jag är på plats på bygget, är med på byggmöten, följer utvecklingen och bevakar intressen som dessa kulturbyggnader bär med sig in i framtiden. Byggen är ju organiska och ändrar sig ofta under projektens gång. Där är min roll som bevakare betydelsefull, för stadens hus.
Hur ser din filosofi ut kring ombyggnationer av äldre hus?
Jag är mycket positiv till att det händer saker med byggnader, att de förändras och förädlas. Det är så viktigt att kulturfastigheter nyttjas, de som ej används blir snabbt dåliga. De behöver leva och ha funktioner som följer sin tid.
Några kniviga passager i detta bygge?
Nej, det skulle jag inte vilja påstå. Tycker alla tillägg är gjorda med respekt för huset och gör det bara bättre. Det fanns ju i ett tidigt stadium en ritning på en ny entré som låg framför hela huset som en ”vägg”. Där, i det extra rummet, skulle man lösa all kommunikation med hiss, entré, hall osv. Där hade jag lite synpunkter på att hela huset skulle försvinna bakom väggen. Men som sagt, det var tidiga visioner och processer tar ofta lite tid i anspråk för att sätta sig. Det ligger mycket jobb bakom ombyggnader som dessa, och idéer måste vädras under vägen.
Vad är du gladast för i denna renovering?
Personligen tycker jag om det glasade vindfånget som kommer att bli en finfin accent till byggnaden, ett modernt grepp som gör ingången i huset intressant. Man brukar tala om att vår tids arkitektur skall få tala sitt språk, och det tycker jag den gör i detta glasade tillägg. Det ger en tydlig signal för 2000-talet, och sticker ut på ett bra sätt i relation med byggnadens andra styrkor.