Fri entré

Staffan Carenholm – Varför egen regi?

STAFFAN CARENHOLM signatur

Behovet av bostäder och vad som byggs idag diskuteras flitigt och många har synpunkter. Olika argument lyfts i debatten: det byggs för dyrt, det byggs för likriktat, det byggs inte tillräckligt hållbart och det byggs inte efter människors behov. Kunskaper om bostadsbyggandets förutsättningar är dock högst varierande och emellanåt rätt så frånvarande i debatten.

Det är kommunerna som har ett ansvar för bostadsförsörjningen, men det är privata aktörer som bygger och en privat aktör sätter inte spaden i jorden om det inte finns en kalkyl som säger att projektet har goda förutsättningar för att bli lönsamt. Det är nu över 20 år sedan det fanns något som skulle kunna kallas en social bostadspolitik i Sverige. För många år sedan kunde bostäder byggas efter behov, sedan ett kvarts sekel sker dock bostadsbyggandet strikta lönsamhetskalkyler och efter människors betalningsförmåga.

Det finns en bostadsminister. Men det är en ministerpost där innehavaren inte har tillgång till någon egentlig verktygslåda. En bostadsminister i Sverige kan prata och tycka, men inte åstadkomma särskilt mycket. Och det är uppenbart just nu, mitt i en valrörelse, att inte något av de två politiska huvudalternativ som har utkristalliserat sig vill ändra spelplanen för svenskt bostadsbyggande. Bostadspolitik kommer idag långt ner på de tongivande politiska agendorna. Ingen ändring är i sikte.

Även om kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar och sitt planmonopol är det den privata marknaden som bestämmer vad som ska byggas, var det ska byggas, med vilken kvalitet det ska byggas och hur nya bostäder ska utformas. De kommunala bostadsbolagen då, invänder någon. Jo, de bygger men har i allt väsentligt samma marknadsmässiga förutsättningar att förhålla sig till som de privata fastighetsutvecklarna och byggbolagen, även om lönsamhetskraven inte alltid behöver vara lika framträdande.

Var finns då arkitekterna på denna spelplan? Vilket inflytande har arkitekternaöver bostadsbyggandet? Vad kan arkitekterna påverka?

Det finns en rätt utbredd föreställning om att arkitekterna har stort inflytande och makt över bostadsbyggandets processer. Dessa föreställningar har väldigt lite med verkligheten att göra. Går man tillbaka en generation anlitades arkitekten på förtroende av sin byggherre. I dag upphandlas arkitekten i stor utsträckning i priskonkurrens.

I sin traditionella roll planerar och projekterar arkitekten, men inflytandet är idag inte detsamma och vid styråran sitter byggherren, fastighetsutvecklaren och oftast också byggentreprenören.

Den svenska byggprocessen är också starkt fragmentiserad där många aktörer är mer intresserade av att optimera sin egen insats än att se det samlade goda slutresultatet. Rollerna är mentalt förutbestämda och de olika aktörerna har sina egna uppfattningar vad andra aktörer ska förhålla sig till och vilken roll de ska nöja sig med.

Den splittrade ansvarsbilden, det politiska ointresset för de bostadspolitiskautmaningarna och de dominerande bostadsbyggarnas lönsamhets- och effektiviseringsjakt är vad både arkitekter och kritiker av svenskt bostadsbyggande av idag har att förhålla sig till.

Det är idag andra än arkitekten som sätter kursen och agendan. Arkitekten är i dagens bostadsbyggnadsprocess en av flera leverantörer i en komplex och intrikat samverkan med en rad andra aktörer. Visst, det finns goda processer där arkitekten kan ha betydande inflytande, men i normalfallet saknar arkitekten egentlig makt över den process genom vilken bostäder tillkommer.

Arkitekterna ställs inför ett val. Antingen försöker man, utifrån en i huvudsakoförändrad position i processen, kämpa för bättre kvalitet och ett något större inflytande eller också bestämmer man sig för att ta en annan plats i processen, ta ett större ansvar, en ny roll, en större risk men också få ett större inflytande.

Man kan bli en byggande arkitekt. Man kliver ur sitt skal, helt eller delvis, ochskapar och genomför själv sina projekt. Man väntar inte på frågan om man har lust att rita något, man tar själv initiativet, ikläder sig byggherrerollen och söker markanvisning eller hittar på annat sätt en projektmöjlighet som ger möjlighet att hålla ihop hela processen. Man kan löpa linan fullt ut och bestämma sig för detta som sitt huvudspår, men man kan också kombinera sin traditionella roll med en helt ny baserad på egenregiprojekt. En intressant observation i sammanhanget är att den som visar sin förmåga som byggande arkitekt också växer i andra byggherrars ögon och blir betraktad som en möjlig och intressant samarbetspartner i andra projekt.

Allt fler arkitektföretag vill idag gå hela vägen och visa att man har kapacitetoch förmåga att ta ett helhetsgrepp. Drivkrafterna är många:

  • Visa att det, med ett helhetsansvar, går att åstadkomma intressantareoch mer välplanerade bostadskvalitéer med genuin kvalitet utankostnadsökningar för de boende
  • Bidra till en mer variationsrik och hållbar bostadsproduktion och fåmöjlighet att fullt ut genomföra intentionerna för projektet utan att andra aktörer prutar på kvalitet och kräver sina egna standardlösningar.

  • Visa att arkitekten kan ta en annan roll och ett större ansvar, att arkitekten kan kostnadsstyra sitt projekt och vara den praktiska genomföraren, inte bara idégivaren.

Det finns utmaningar. I sin traditionella roll tar inte arkitekten så stora risker,men har i konsekvens därmed heller inte ett avgörande inflytande. Som byggande arkitekt kliver man in i en helt ny process med högre insatser, större pengar, längre tider och ökad osäkerhet.

Att vi idag har alltfler arkitektföretag som väljer denna positionsförflyttningär glädjande och dessutom den största förändringen av arkitektrollen det senaste kvartsseklet.

Idag finns Föreningen Byggande Arkitekter som samlar dessa arkitektföretag och utgör forum för gemensam kunskapsuppbyggnad och informationsutbyte. Dessa arkitektföretag är idag bostadsbyggandets mikrobryggerier somkompletterar och utmanar de dominerande bostadsbyggarnas alltförvälkända och inte alltid så intressanta produkter.

Den här utställningen visar ett antal exempel som förtjänar uppmärksamhet.De byggande arkitektföretagen har idag i egen regi byggt väl över 2 500 bostäder. Det är inte en särskilt stor volym, men det som byggts tillhör det mest intressanta som producerats under de två senaste årtiondena.

Staffan Carenholm signatur

Staffan Carenholm
Initiativtagare till Föreningen Byggande Arkitekter Tidigare förbundsdirektör i Sveriges Arkitekter